Tjockisgympa

Idag har jag varit på gravidträning. Bättre sent än aldrig intalar jag mig. Vi är 4 st gravida, alla olika långt gångna. Jag är tjockast, enda som är blivande 4-barnsmor och yngst. Japp. Som vanligt alltså. Alltid annorlunda.

Fast det gör inget.

Trött

Varför hänger bebisen i mina lungor och varför måste han absolut kicka på min lever? Hela jag fylld med bebis och så jävla trött på detta nu. Dessutom ska det få plats sjukt mycket mat och godis eftersom det är jul men min kropp säger nej, orkar inte ta emot nåt och jag har tappat 2 kg i vikt. Trodde jag inte bar möjligt i mitt tillstånd.

Nu är vi i Hamburg

Freja har däckat i sängen efter en tidig färd från Tullinge. Här är det 10 grader varmt och julstämningen är svårare att hitta utomlands och dessutom inte hemma. Men vad gör det? Ingenting! Är nöjd och glad ändå och jag tror att det blir väldigt bra!

Fast alltid detta att sakna stortjejerna. Vänjer mig aldrig med högtider utan dem. Trots att jag vet att de har det bra så känner jag ändå som att jag lämnat bort dem...

Missbrukare?

Ja, nässpray. Får ingen luft, helt igentäppt. Bara att stå ut. Mitt mantra. Stå ut. Snart är bebisen här och kroppen är snart min igen.

Frihet

Om man har körkort och stor bil kan man spontant åka till badhuset med barnen + kompis till storbarnet. Det är frihet och så jäkla skönt.

Nä fy fan

Vaknade i natt av onda, onda sammandragningar som höll i sig en kvart ungefär. Sen upp till jobbet. Stressade, letade parkeringsbiljetter och försökte komma i tid till jobbet. Sen så jävla trött på jobbet. Somnade nästan. Ville bara gå hem. Bara få gå hem och sova. Ösregn sen. Och ett ledset sinne. Stor och tung och sammandragningar vid minsta rörelse. Vissa onda, andra bara obehagliga. Så trött nu. Och ändå så lång tid kvar.

Idag är jag bara deppig.

Julklappar

Idag har jag och baby flanerat runt på söder för att inhandla julklappar. Pengar spenderades på Designtorget, Pet Sounds, Br och sist Åhléns. Dessutom körde jag från söder med vårt nya vrålåk till bil; en 7- sitsig Ford Galaxy. Det var mäktigt. Den är stor och jag kände mig liten.

Möss!

Vi hade kartonger med babykläder förvarade i ett Shurgardförråd tillsammans med allt från lilla huset. Idag tog jag och Freja fram kartongerna för att kolla vad som finns till lillebror. Svar: ingenting!! Det har varit möss i kartongerna, nästan allt var tuggat eller bajsat på!

Så nu får lillbrorsan nya kläder.

Insomnia

Kan. Inte. Sova.

Kramp i benen, pirrar i benen, det kliar, sticks på hela kroppen, bebisen knökar runt i magen. Och jag ligger helt vaken. Inte så bra då man ska upp kvart i sex till jobbet. Det ska bli så skönt att sluta jobba snart. Inte ens lyxigt, bara nödvändigt. Jag avlider snart om jag inte får sova ordentligt.

Tillbakablick

När jag väntade Freja var allt annorlunda. Pluggade fortfarande, jobbade extra på PIVA och Borgerskapets enkehus. Sen missade jag tenta och fick inte påbörja kursen som som skulle börja. Var tvungen att ta min examen en termin senare. Det var hemskt. Har aldrig någonsin misslyckats med nåt skolarbete, har alltid glidit igenom enkelt och smärtfritt. Men nu var omständigheterna så att det gick inte.

Mitt i allt detta var jag nu tvungen att söka jobb. Kul. Hamnade på mammas. Äldreboende. Ta hand om gamlingar och kräkas mellan blöjbytena och tandvården. Ja, inte för att jag är kräsmagad i vanliga fall men graviditeten gjorde sitt till och jag spydde som en gris. Fy fan.

Henrik, jag och tjejerna försökte få allt att funka i vår nya konstellation men gudarna ska veta att det inte var enkelt. En riktigt jobbig tid.

Sen tog jag min examen, höggravid och svullen. Ett par veckor senare föddes Freja. Vi hade en ganska härlig sommar, och höst där allt flöt på. Vid jul separerade vi och vi firade nyår på varsitt håll. Den hemskaste tiden i mitt liv. Vi sansade oss lagom till det var dags för Henrik att vara pappaledig. Han hade köpt ett litet hus nära oss och vi pendlade mellan. Jag fick jobb på akuten och återigen flöt saker och ting på.

Nu är allt så annorlunda. Förutsättningarna är så jäkla mycket bättre för allt. Stortjejerna bor här heltid, skolan ligger över vägen, Freja trivs på sitt dagis, även det ligger över vägen. Vi har ett fantastiskt hus med tomt. Jag har en garderob, en egen garderob stor som ett rum! Allt nytt och fint. Vi har bättre ekonomi och allt är lugnare. Killen i magen har helt andra förutsättningar än vad de andra tre har haft.

Bra bok

Stortjejerna är i skolan och Freja är på dagis. Jag jobbar kväll, börjar klockan 13:00 så jag har några timmar till godo. Sängen är fortfarande obäddad så valet är inte direkt jättesvårt... Med min bok "Tillrättalägganden" av Jonathan Franzen är min förmiddag fulländad.

Tjockis!

Jag är tjock. Hela kroppen är full med bebis. Och jag känner mig så otymplig och osnygg. Fattar inte att vissa faktiskt tycker att de är snygga när de är gravida. Jag menar, som betraktare kan man ju tycka att en gravid är skitsnygg och vacker. Men man känner ju sig så jäkla stor och fet och otymplig. Jag längtar som fan tills bebben är ute och jag kan bli smal igen. Jag vill gå i smaljeans och högklackat och känna mig smasching. Nu känner jag mig så osnygg man bara kan.

Lusse!

Bakat från 15:00-21:00 idag med barnen+vän+dennes barn. Som ett helt arbetspass. Kul och väldigt bra att fylla frysen men ack så trött jag är i kropp och knopp nu.

Jag tog det

Jag gjorde det! Jag tog körkort. Jag har körkort! Jag får köra bil!!

Teorin i hamn

Klarade teorin. Kan pusta ut en liten stund. Tåget går 8:31 i morgon. Till Flen och till det värsta jag gjort i nervositetsväg.

Uppkörningen. Jag dör.

En vecka senare

Och jag är mer död än levande. Har haft en asjobbig vecka, körning hela dagarna, teori och en extremt dålig standard på boendet och vår kosthållning har varit helt sjuk. Lillebror har nog haft det rätt tufft i magen med mycket stress. Haft rätt mycket sammandragningar och hjärtklappning.

Det har gått ganska bra, och mindre bra idag. Jag fattar inte varför det ska kännas så oöverstigligt med detta körkort.

Som att det aldrig kommer gå. Ever.

Hos Hasse

Gode Gud. Nu är jag här i Flen och ska lära mig allt om bilkörning. Har kört hela förmiddagen och är slut som artist. Gud, kommer aldrig klara detta. Jo då säger Madde som ska lära mig. Du kommer svischa förbi här och tuta o vinka snart med din bil! Varför känns det så svårt!? Varför är det så oöverstigligt? Tänk om jag inte klarar detta?!
Jag vill så gärna, så jävla gärna...

Mina fina tjejer

Har tre superfina tjejer. Verkligen fina barn. Väluppfostrade och roliga. Tänk om jag fått knäppa, jobbiga och blyga barn? Fast det fick jag inte och jag är faktiskt väldigt stolt över dem. Lillebror kommer alltså med största sannolikhet också att bli en bra kid. Tänk vad bra jag gjort! Tre döttrar och snart en son!

På måndag

Åker jag o E till Flen för att gå intensivkurs i bilkörning. Fifan va nervös jag är. Prestationsångest. Kommer jag greja det? Eller inte greja det? Fan, tänk om jag verkligen inte klarar det... Åh vad jävla glad jag blir om jag klarar det! Då ska jag fira stort. Annars skjuter jag mig.

Asså vilket jobb jag har!

Stiger upp på morgonen och är så trött att det faktiskt är ett skämt. Flåsar och yrslar mig igenom timmarna mellan 6-9. Men redan kl. 7 känns allt så himla mycket bättre. Jobbar med de galnaste människorna som finna. Skämten är på gränsen och de nyanställda fnissar och liksom vet inte om det är ok att snubbe 1 kallar mig för nåt fräckt och daskar till mig i bakhuvudet medan snubbe 2 vrider sig av skratt och några minuter senare kontrar jag och en annan med
nåt ännu fräckare så till och med de vanaste rävarna på akuten tycker vi är knäppa.
Älskart. Det är så jävla kul ibland.

Frisyren och känslan av att må bra

Först hade jag kort hår. Sen hade jag långt hår. Sen hade jag platinablont, brunrött, brunsvart, lila, blont igen, kort brunt, kort blont osv. Nu har jag ingenting av någonting men min plan till sommaren 2012 är långt (längre) och blont. Detta tillsammans med min då späda kropp och leende ögon.

Japp, precis så!

Katt + mage

Bebiskatten ligger på bebismagen, eller nedanför den. Hon kurrar och bekymrar sig inte om sparkarna, trots att han får in en del ganska starka. Hon kommer ligga i hans säng och i hans vagn, helt klart. Hon kommer att tycka det är ok att bli dragen i svansen.

Konflikter

Man blir arg av att hela tiden höra hur arg man är trots att man var på riktigt bra humör innan. En morgon som startar på ett riktigt trevligt sätt, solen som faktiskt tittar fram mellan novembergrå moln och en kopp kaffe. Vem är sur då? Inte jag. Men att upplevas så får mig att fundera. Vad gör jag för fel? Varför upplevs jag som sur och arg när jag känner mig bra? Vad är det med mig som man inte står ut med?

Och att be om hjälp med något uppfattas som krav och ska motas med villkor och ilska.

Mitt soliga humör blev solkigt. Stora, skitiga kängan på skallen, mungiporna i botten och hjärtat som slår för snabbt.
Är det så det ska vara när jag kände mig glad?

Men åh.

Nu är jag trött på det här. Foglossning. Fattades bara det.

6 år

Igår var det sex år sedan vi blev ett par. Anja och Bella hade 25- års fest i mälarhöjden och jag hade bjudit Henrik. Efter festen åkte vi hem till mig. Morgonen efter skulle han till jobbet. Minns hur det kändes, förväntan. Minns känslan av att inte vara säker, att gå och hoppas.

Inget har varit enkelt, inget har varit självklart men 6 år senare är vi här, i vårt hus med alla barnen och med en liten i magen.
Det är fakta, och det är kärlek.

Mumin

Minsta (än så länge) och jag tittar på mumin och softar i soffan. Tröttheten är som en gardin framför mig. Allt är jobbigt, ALLT. Fattar hur hjärtsviktspatienter känner... Tror jag. Mumin däremot, är pigg o roar oss ordentligt.

Vill ha tapeter!

Åh vad jag är sugen på tapeter och färg nu! Har hittat finaste tapeten med fåglar på som jag vill ha i hallen precis när man kommer in. Till det en knallröd, enkel bänk som jag hittat på IKEA.
Tillsammans med en blå färg i övriga hallen tror jag det skulle bli underbart!

At work

Administrativ dag idag. Cyklade till jobbet i morse, magen börjar ta emot när jag trampar. Börjar bli så stor, och det är rätt jobbigt! Dels att vara tung och otymplig, men också att det är läskigt att se sig i spegeln. Och tankarna kommer, så onödigt... Tänker ; varför äta när jag är så tjock? Samlar på mig vätska också och svullnar. 15 v kvar. bara att härda ut. Snart är bebben här.

Kvällsjobb stundar

Först prat på Ersta. Det gjorde mig gott idag. Ibland blir jag bara så trött av att sitta och prata om mig mig mig. Men ibland är det skönt och bra. Nu har jag fikat på café och ska snart ta mig till jobbet. Ingen lust längre. Akuten är som en trasig familj.

Ledig dag

Har latat mig och läst Murakami. Den författaren får mig att älska litteratur. Den författaren har en litterär värld som får mig att drömma mig tillbaka till hur det var att läsa böcker när man var 12. Så där att man kunde leva sig in i en värld på ett vis som man inte så ofta gör när man är vuxen. Han har en drömsk värld, en galen värld och hans språk är lyrisk, komiskt och vackert. Älskar honom.

I väntan

Nu väntas det. På bättre tider på jobbet, på att mitt blodtryck ska bli bättre och det väntas på bebis. Mitt i allt väntande går tiden långsamt och snabbt. Jag vill att tiden ska fort men blir rädd av att det rusar fram. Är aldrig riktigt nöjd, känns det som. Jag tror att tröttheten och orkeslösheten gör sitt till men jag har ingen lust till någonting. Vill vakna upp i vår, snygg och smal och rik. Samtidigt vill jag inte missa en sekund av barnen. Inte heller missa en enda av bebisens sparkar.

Lite hängig

Känner jag mig. Tycker att det är tungt att andas, är sjukt orkeslös och känner mig bara trött. Har glömt, är det så här att vara gravid eller är jag sjuk på nåt vis? Längtar efter att bebisen är på utsidan... 15 veckor kvar. Pust och stön.

Kryssning

Alltså inte det roligaste man kan göra; trånga hytter, ganska äcklig mat och finnar. Dessutom var hela Helsingfors stängt i lördags då det var röd dag. Kollade på konst på Atheneum, vilket var sjysst men resten var rätt trist. Hade halsbränna och förstoppning dessutom. Köpte dock en parfym! Thats about it.

Några år senare

Skriver igen. Vi får se hur det blir. Dumma mig som raderade hela gamla niceone- bloggen för några år sedan. Handlar alltid i affekt men ångrar mig alltid sen. Det är melodin för mig, ständigt. Känns onödigt att uppdatera vad som hänt de senaste åren. Det har hänt så mycket. Bäbis nr 4 ligger i magen. En kille.